Vi använder cookies   Läs mer

Världens största kanelbulle

 

 

En kanelbulle till fikat den 4:e oktober


Kanelbullen, kanelsnäckan eller kanelsnurra som den också kallas, har sin dag den 4 oktober. Kanske är du en som bakar kanelbullar dagen till ära eller kanske du köper några. Det säljs i alla fall minst cirka 7 miljoner kanelbullar bara denna dag och ungefär 51 procent äter minst en kanelbulle. Ungefär hälften av alla arbetsgivare bjuder sina anställda på kanelbullar på Kanelbullens dag.

Kanelbullens Dag firades för första gången år 1999 och firas i både Sverige och i Finland, den inrättades av Kaeth Gardestedt som då var projektansvarig för Hembakningsrådet som firade 40 år. De ville inte att dagen skulle konkurrera med andra matdagar såsom Fettisdagen, kräftpremiären eller surströmmings premiären. Dagen då Kanelbullens Dag lanserades år 1999 var dessutom Internationella Barndagen, och de tänkte att Kanelbullens Dag skulle vara en omtankens dag. Syftet med dagen skulle vara att få folk att baka mer hembakt, samt öka försäljningen av mjöl och jäst och margarin.

De första kanelbullarna som vi känner dem idag bakades troligen på 1920-talet här i Sverige då smör, socker, vetemjöl och kanel dök upp i butikerna igen efter första världskriget. Varorna var dock dyra, och fram till 1950-talet sågs kanelbullen som något av en lyxfika. Den vanligaste formen på kanelbullen idag är snurran och snäckan, ibland har den även formen av en knut. Kanelsnäckan utvecklades som en variant på vetebrödet. Vetedegen kavlades ut och beströks med kanel och socker, rullades ihop, fick jäsa och bakades i ugnen. Knutbulleformen är dock äldre och går att hitta redan på 1600- och 1700-talet. Kanelbullarna är numer populära inte bara här i Sverige men också i Nordamerika och norra Europa.

Om du tycker att vanliga kanelbullar är alldeles för små, då ska du bege dig till Café Husaren i stadsdelen Haga i Göteborg. Där bakas värdens största kanelbullar även känd som Hagabullen, den är stor som en tallrik med vikt på 500 gram i genomsnitt. Jätte kanelbullarna har bakats sedan caféet startades på 1980-talet.

Kanel är en av världens äldsta kryddor och kom till Sverige under renässansen (1300-1600-talet) först till kungahus och överklass. Kanel har använts i Norden sedan 1300-talet. Vid det gravöl som heliga Birgitta höll över sin far år 1328 ska det tydligen ha gått åt ett halvt kilo kanel. Ordet kanel kommer från latinets ord för litet rör (canella) och är en krydda som bereds av barken från arter i kanelsläktet (Cinnamomum) som ingår i familjen lagerväxter. Det finns ungefär 250 olika kanelträdsarter varav främst padangkanel, kassiakanel och ceylonkanel används i kryddan kanel. I Danmark är kanelbullen omdebatterad just för att den innehåller kumarin, som är ett ämne i kanelen, som i för stora mängder kan vara skadligt för levern. EU har därför infört gränsvärden på hur många gram kumarin ett bakverk får innehålla per kilo. I Sverige klassas kanelbullen som ett traditionellt bakverk, vilket innebär att halterna av kumarin får vara så höga som 50 milligram per kilo. Som alltså inte ställer till några problem. I Danmark tillåts däremot bara 15 milligram kumarin per kilo.

Kanelbullar finns numer i många former, som t.ex. i långpanna eller som kladdkaka. Men vanliga kanelbullar är ju alltid gott.

 

Klicka på bilderna nedan för att komma till recepten!

        

 

       

        
 Kanelbullar i Långpanna Kanelbullar Kanelbullekladdkaka