SVERIGE 500 ÅR

 
Det självständiga Sveriges historia är 500 år gammalt i år d.v.s. Sverige grundades alltså 6 juni 1523. Så Sverige firar alltså jämnt i år d.v.s. 500 år.
Det självständiga Sveriges historia kan man dela in i olika tidsperioder: Vasatiden(1521-1611), Stormaktstiden(1611-1718), Frihetstiden(1718-1772), Gustavianska tiden(1772-1809), Unionstiden(1809-1905), Demokratins genombrott(1905-1920), Mellankrigstiden och andravärldskriget(1920-1945), Efterkrigstiden(1945-1968), Sveriges historia(1968-1991) och Nutid. Det började med att Sverige blev självständig från Kalmarunionen 1523. Sverige blev självständigt genom att vinna befrielsekriget och därefter valdes Gustav Vasa till den första kungen för det självständiga Sverige den 6 juni 1523.

Vasatiden
Vasatiden börjar med att Gustav Vasa efter Stockholms blodbad leder Sverige ur Kalmarunionen genom krig med Danmark, en konflikt som kallas befrielsekriget. Kriget slutar 1523, och samma år väljs Gustav Vasa till Kung av Sverige. Under Gustav Vasa tar reformationen fart i Sverige samtidigt som reduktioner av kyrkojord bidrar till att statens finanser stärks. Gustav Vasa är även den som 1544 inför arvkungadöme i Sverige.
Under Vasatiden kallas ståndsriksdagen löpande till riksdagar och omfattar nu permanent bondeståndet.

Stormaktstiden
Stormaktstiden kallas den epok i Sveriges historia som sträcker sig mellan åren 1611 och 1721. Namnet kommer av att Sverige under denna period erövrade och upprätthöll en stormaktsställning i Europa. Sverige bestod då i stort sett av nuvarande Sverige, Finland och Norge. Dessutom hade Sverige besittningar både i Baltikum och Tyskland.

Frihetstiden
Under Frihetstiden antogs en ny grundlag med reformer av riksdagen. Riksdagens makt ökade betydligt och koncentrerades till stånderna(adelsmän, präster, borgare och bönder). En ny och mer demokratisk princip om majoritet infördes, vilket innebär att beslut endast kunde fattas, om tre av de fyra stånden röstade för. Det utvecklades en livlig politisk verksamhet då.

Gustavianska tiden
Statskuppen 1772 gav upphov till 1772 års regeringsform och den markerar början på den Gustavianska tiden som varade fram till 1809. Under denna tid liberaliserades strafflagstiftningen, dödsstraff begränsades och tortyr avskaffades. Viss religionsfrihet infördes för katoliker och judar. Genom Förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789 avskaffades de flesta av adelns privilegier, men samtidigt utökades även kungens makt.
Gustav III sköts på en maskeradbal 1792 av Jakob Johan Anckarström, och han efterträddes av sin son Gustav IV Adolf. Sveriges utrikespolitik utformades som ett motstånd mot den franska revolutionen och senare som ett öppet motstånd mot Napoleon. Sverige drogs in i Napoleonkrigen och 1809 förlorades den östra rikshalvan, Finland till Ryssland efter det finska kriget 1808-1809. År 1810 hade det nuvarande Sverige omkring 2,4 miljoner invånare.  

Unionstiden
Vid den viktiga 1809 års riksdag, beslutades att Gustav IV Adolf och hans ättlingar inte skulle regera Sverige längre. I stället valdes hans farbror Karl VIII till kung, men först efter att en ny grundlag hade antagits av riksdagen. Den omfattade en ny successionsordning samt en ny regeringsform. Den nya konstitutionen byggde på idén om maktdelning, även om det ännu inte var möjligt att tala om ett parlamentariskt system. Kungen behöll fortfarande viss lagstiftande makt och ståndsuppdelningen av riksdagen förblev intakt. Men det grundläggande medborgliga fri- och rättigheterna var nu definierade i grundlagen. Sverige var under första hälften av 1800-talet en jordbruksekonomi. Men under samma sekel inleddes industrialiseringen. 1842 infördes obligatorisk skolgång.                                                                       

Mellan år 1815 och 1850 ökade befolkningen från 2,5 till 3,5 miljoner beroende på produktivitetsökningar i jordbruket. På grund av den kraftiga befolkningsökningen så räckte inte jorden på landsbygden till vilket ledde till stor utvandring till USA. Under denna tid utvandrade 1,2 miljoner svenskar. Vidare under den tiden liberaliserades ekonomin och flera sociala reformer infördes och mellan åren 1865-1866 ersattes den gamla ståndsriksdagen med tvåkammarriksdagen. Den nya riksdagen bestod av 315 ledamöter och sammanträdde varje år.
Under 1870 började ett större genombrott i industrialiseringen. Företag som LM Ericsson, Asea, Bofors och SKF bildades då.

Mellan åren 1850 och 1900 ökade Sveriges befolkning från 3,5 miljoner till 5,1 miljoner. Under denna tid grundades de många folkrörelserna som Sverige har idag som t.ex. Socialdemokraterna 1889. 1905 upplöstes unionen med Norge.
Demokratins genombrott(1905-1920)

Den rösträttsrörelse som uppstod på 1880-talet företräddes av Socialdemokraterna och Liberalerna. Införandet av obligatorisk militärtjänst var ett starkt argument och sammanfattades i slagordet ”En man, en röst, ett gevär”. År 1907 infördes slutligen allmän rösträtt för alla män(med vissa begränsningar) till riksdagens andra kammare. 1921 fick alla kvinnor allmän rösträtt i Sverige.

Mellankrigstid och andra världskrig
De första valen med de nya rösträttsreglerna ägde rum år 1921. En ny regering bildades med socialdemokraten Hjalmar Branting som statsminister. Demografiskt fortsatte Sverige att präglas av folkökning liksom av inflyttning från landsorten till städerna. Från år 1917 ökade befolkningen med 1 miljon till 6,8 miljoner invånare år 1947. Stockholms befolkning växte oerhört snabbt. Bostadsbrist i städerna var ett svårt problem, liksom arbetslöshet. Politiskt var tiden mycket turbulent med korta och skiftande regeringsinnehav. Grundlagen och politikens spelregler fortsatte att förändras snabbt. De första reformerna som syftade till att skapa en välfärdsstat infördes.
Under andra världskriget(1939-1945) försökte och lyckades Sverige hålla sig utanför striderna. Det är flera faktorer som framförts som skäl till att Sverige lyckades med detta. Bland dessa kan framhållas krigshändelsernas allmänna förlopp, Sveriges historiska förmåga att hålla sig neutralt vid internationella konflikter, den svenska upprustningen samt de eftergifter Sverige gjorde gentemot den nazistiska regimen i Tyskland.

Efterkrigstiden
Efterkrigstiden inleddes i och med andra världskrigets avslutande år 1945. Under andra världskriget hade Sverige till viss del återgått till ett jordbrukssamhälle med självförsörjning, men efter kriget tog urbaniseringen och glesbygdsavfolkningen tog fart igen.

Sveriges historia
Den svenska exporten var framgångsrik under rekordåren 1945-1974, och kulminerade mellan 1968 och 1973, då Sverige var ett av de två eller tre rikaste länderna sett till BNP per person. Omfattande bostadsbyggande, bland annat inom det så kallade miljonprogrammet gjordes 1965-1975.

Nutid
Perioden inleddes med att kalla kriget tog slut och vi skulle integreras mer med EU och USA. Vi gick med i EU 1995 efter det att svenska folket sagt ja i en folkomröstning. Därför avskaffade Riksbanken  kreditmarknadsreglerna vilket ledde till finanskris i Sverige 1990-1994. Varför vi fick en finanskris berodde på att dåvarande regeringen Bildt inte sparade på offentliga utgifter när de sänkte skatter. Vad de nya Sverige blev utsatt för var att finansmarknaden bedömde Sveriges ekonomi hela tiden när vi blev som alla andra västländer. Intäkter och utgifter skulle gå ihop. Varför marknaden bedömer svensk ekonomi hela tiden nu beror på att det är de som lånar ut pengar till Sverige om inkomsterna inte räcker till. Och efter den reformen så har Sverige mer och mer gjort som andra västländer gör.

År 1971 fick Sverige en-kammarriksdag med 349 ledamöter. Det betyder att de partier som samarbetar med varandra får igenom sina förslag till förändring av Sverige om de har majoriteten av Riksdagens ledamöter på sin sida.

Idag har Sverige en befolkning på cirka 10 miljoner invånare.