På sociala medier som Facebook och Twitter, håller människor just nu på med att dela bilder med omaka sockar på sig, för att visa att de stödjer det olika.

För några är det nog en viktig sak, men är det inte viktigare att alltid ha en öppen människosyn och förståelse för att alla är olika, med få fördomar (ingen är helt fri från från dem), än att för en dag bära olika sockar?

Med jämna mellanrum, dyker det upp sådana här saker. Ena gången ska man skriva något speciellt på sin status och andra gånger ska man byta profilbild. Det är sällan som jag gör något av ovanstående. Inte för att jag inte bryr mig, men jag tror inte att den här metoden har någon större effekt när det gäller den allmänna människosynen. I alla fall inte i morgon. Då tror jag att en slant i en välgörenhetsburk, skulle göra betydligt mer.

Min erfarenhet är att alla sådana här kampanjer, får en massa människor att haka på, oavsett om de inte har någon större lust att engagera sig i ämnet. De ser det här som ett enkelt sätt att visa att de är med och när dagen är över, kan de radera fotot och fortsätta leva utan en tanke på det som skedde dagen innan.

Nåja, för sakens skull, ska jag göra ett undantag den här gången, för jag är verkligen för en värld där vi accepterar och respekterar varandras olikheter. Därför bidrar jag med en trefärgad socka och på den andra, naket och kallt, för att skänka en tanke till de som inte har några strumpor eller för de som inte vill ha de på sig.

En symbol för de hemlösa. De bortglömda. De som vi väljer att inte se. Men som faktiskt finns där.

Det kunde ju ha varit en vackrare och slätare fot, som poserade framför kameran. Med mina kunskaper i Photoshop, hade jag kunnat få fötterna att framstå som om de satt på en fotomodell. Men då försvinner ju hela syftet. Det här är mina fötter. Det är jag. Och jag är stolt över att vara jag. Det ska du också vara. Glöm inte det!

*

I tonåren bytte jag och en kompis skor när vi skulle ut och roade oss på ett dansställe i stan. Resultatet blev att vi båda sprang omkring med en vit och en svart tygsko av samma sort. Vi tyckte vi var supercoola :)

På den tiden var inte syftet att hylla det olika, utan vi tillät oss själva att göra det som vi tyckte var rätt, även om det var ”fel”. Den egenskapen har jag kvar än i idag – 30 år senare.

Jag kommer aldrig försöka vara någon annan än den jag är och ingen annan ska kunna få mig att må dåligt för att jag är jag.

"Människor bryr sig inte om hur mycket du vet, förrän de vet hur mycket du bryr dig om." ~ John C. Maxwell